Jag har gått till Paris 🇫🇷 🥐🥂
1786 km. Hur många timmar vet jag inte men det blev många. I vintras tröttnade jag på mig själv och min märkliga slutsats att jag inte hade tid att gå ut och röra mig på lunchen. Där satt jag, timme ut och timme in, framför datorskärmen och kände kreativiteten och effektiviteten sjunka. Jag tröttnade på mig själv, eller mest av allt på slutsatsen att jag inte hade tid att gå ut.
Jag bestämde mig för att gå till Paris. 1786 km. Det startade på nyårsdagen. Sören Kirkegaard visste mycket om mycket, han visste även en hel om att vandra. Han sa ”Framför allt, tappa inte bort din lust att gå. Varje dag går jag mig själv till välbefinnande.” Det är precis vad jag har gjort sedan beslutet på nyårsdagen. Jag har gått mig själv till välbefinnande.
Min första prognos på ankomst pekade på mitten av augusti. Vårljuset tillsammans med en lätt galenskap kring alla mätetal som min nya träningsklocka levererade ökade på tempot. Jag var bättre på att gå än på att följa upp så plötsligt hade jag passerat både Belgien och Tyskland, helt utan att märka det. När jag såg att Frankrikes nationaldag låg inom räckhåll pinnade jag på ytterligare. Såklart man vill vara i Paris den 14 juli 🥂
Varför Paris av alla ställen? Just Paris har en särskilt plats i mitt hjärta. Det startade 1984. Chockad över att jag faktiskt behövde anstränga mig för kunskap och betyg detta mitt första gymnasieår hade jag valt att fullständigt prioritera ner franskan. Jag hade en idé om att reparera skadan under sommarlovet och tog chansen när den kom. En bekant visade sig ha vänner strax norr om Paris och de var villiga att ta emot mig som aupair över sommaren.
Mötet med Paris var omvälvande, aupairjobbet tuffare än jag hade anat och det franska språket en utmaning att ta sig in i. Men jag gjorde det. När jag tio veckor senare reste hem så talade jag flytande franska, hade lärt mig älska fransk mat och Paris ❤️🎡
Så där står hon, mitt sjuttonåriga jag i åttiotalsrosa, föga anande att hennes femtiofyraårsversion ska komma låtsasvandrande till just denna stad. Trettioåtta år har gått men kärleken till Paris och till vandring består.
Jag ger Kirkegaard rätt här; ”Framför allt, tappa inte bort din lust att gå.”
Vive la France 🥾🎠🇫🇷
Så härligt mål och med meningsfullhet!!
Tack för din berättelse ♥️
Tänk om ni just möttes där på Champs-Élysées, vad blev då sagt?
Det samtalet skulle man vilja höra 😀